FEM frågor till Carina – projektör fibernät

Carina Sjölin är en av Bjäre Krafts nio projektörer som ritar och planerar utbyggnaden av vårt fibernät. De entreprenörer som utför landsbygdsprojekt har också projektörer som gör motsvarande jobb. Vi har har frågat Carina vilka frågor som är de vanligaste från kunder till henne och hennes kollegor.

1. Vad är ett markavtal?

Det är ett avtal som vi som ledningsägare emellanåt tecknar med privata markägare. Det ger oss möjlighet att gräva ner slangar för fiber över privat mark. Vi gör detta när det är den mest optimala vägen att ta sig fram eller när det inte finns möjlighet gå via mark som ägs av kommun eller Trafikverket. För intrånget betalar vi en ersättning, normalt 90 dagar efter grävning. Vi tecknar dock inga markavtal när vi enbart gräver in fiber för markägarens egen räkning.

2. Varför tar det så lång tid innan ni gräver? Jag har ju tecknat fiberavtal.

Det är många som beställt fiberanslutning och det är jätteroligt. Det är dock många delmoment innan fibern finns inne i en byggnad, redo att användas. När vi på projekteringsavdelningen fått uppdraget från säljare gör vi platsbesök samt granskar våra kartor som visar befintliga slangar. Vi projekterar området, det vill säga bestämmer var och hur vi behöver bygga fibernätet. Vi tar fram handlingar och skickar in alla ansökningar för diverse tillstånd som behövs. Det kan vara till kommunen, Trafikverket, privata markägare och väghållare, Länsstyrelsen med flera. Ibland behöver vi vända oss till allihop! Alla dessa instanser har olika krav och olika långa handläggningstider och vi kan inte börja gräva förrän allt är klart. När slangarna är nergrävda ska det blåsas fiber i slangarna, både till våra spridningspunkter i nätet och därifrån vidare till våra kunder. Fiberanslutningen är klar att användas när montören har installerat fiberboxen hos kunden.

3. Ni har grävt i gatan utanför sedan tidigare. Varför kan jag inte få fiber direkt?

Ibland finns det tomma rör nergrävda sedan tidigare. Dessa behövs eventuellt fyllas med slangar innan vi kan blåsa fiber i dem samt sätta upp övrig utrustning som skåp och brunnar. Det kan även vara så att vi enbart lagt ner slangar på en kort sträcka och att mer utbyggnad kvarstår innan just det området kan få fiber. Ett tredje alternativ är att det går ett huvudstråk med befintlig fiber utanför ett bostadsområde, men att det krävs en hel del arbete, samt tillräckligt många intresserade kunder, innan vi kan ansluta området.

4. Varför grävde ni inte ner fiber när man lade ner VA-ledningar i vår väg för några år sedan?

Det händer att vi gör det! Vatten- och avloppsledningar läggs dock ofta mitt i vägar. Där vill vi ogärna ha våra fiberslangar på grund av framtida åtkomst och underhåll. Det kan också vara så att den sträckan VA-ledningarna går inte är den ultimata för fiber. I vissa fall har vi heller inte fått någon förfrågan om samförläggning.

5. Varför tar det tid innan ni återställer asfalterade vägar?

Det kan vara bra att grävarbeten hinner ”sätta sig” innan man lägger på sista ytskiktet, annars finns risk för sprickor och då måste arbetet göras om. Vissa tider på året har asfaltverken stängt och då sker helt enkelt ingen asfaltering. Vi försöker även göra flera områden vid samma tillfälle, för det är mer effektivt vilket gynnar såväl miljö som ekonomi.

 


Publicerat den 12 mars, 2020

Nyheter från Bjäre Kraft

Prenumerera och du får veta vad som händer hos oss.

Bjäre Kraft

Hos oss samsas kraft och omtanke!

Facebook

Gilla oss på Facebook och dela till dina vänner!