De första ordinarie TV-sändningarna i Sverige ägde rum 1956 och sedan dess har tekniken gjort stora framsteg och hur vi tittar på TV tagit har också ändrats. Idag har de flesta hushåll mer än en TV och skillnaden mellan TV och datorskärm blir allt mer diffus.
I Sverige började man demonstrera TV redan på 1930-talet, men först 1947 började den nybildade Nämnden för televisionsforskning att sända på försök. Den första ordinarie sändaren för televisionsprogram togs i bruk 1956 för Stockholmsområdet. Samtidigt infördes licenskrav för innehav av TV-mottagare. Sverige kom igång med TV-sändningar 20 år efter England, så intresset hade hunnit växa sig stort och efterfrågan på TV-licenser var mycket stor.
År 1956 fanns det två miljoner licenser i landet och TV-nätet täckte drygt 95 % av landets yta. Två år senare var Sverige värd för fotbolls-VM och det skapade en rusning efter TV-apparater. 1969 började TV2 att sända och ett år senare var det dags för sändningar för färgtelevision.
År 1962 skickades satelliten Telstar upp, vilket gav möjlighet att direktsända TV mellan USA och Europa. Satelliterna överför idag television till parabolantenner och kabelnät. Kanalutbudet har ökat kraftigt och numera finns flera utländska kanaler finns i våra kabelnätsystem.
Kabel-TV, satellit-TV och stereosändningar hör 1980-talet till, HD-TV decenniet efter. I början av 2000-talet fick plattskärmarna sitt genombrott. År 2007 stängdes de sista etapperna av det analoga marknätet, som tidigare sänt TV-kanaler. Istället kom digitala sändningar med större kapacitet.
I dag har TV-apparaten fått nya utseenden och den lilla burken som samlade släkt, vänner och grannar kring sändningar har blivit hemmabio med surroundljud, HD-kvalitet och blu-ray-spelare. Nu finns det TV-apparater som erbjuder 3D-visning eller använder appar som vi laddar ner från internet. Det är möjligt att se program via internet, när och var man önskar, istället för att passa TV-tablåernas tider. Frågan om hur framtidens konsumtion av rörliga bilder kommer att se ut återstår att se.
Källa: Tekniska museet i Stockholm
01 oktober 2026När hösten tar vid ökar elförbrukningen i takt med att dagarna blir kallare och mörkare. Samtidigt påverkas elpriset av hur mycket el som produceras från kärnkraft, vindkraft och vattenkraft, både i Sverige och i våra grannländer.
Läs hela artikeln
30 september 2026Beredskap handlar om mer än myndigheter och samhällsplanering. Det handlar också om de företag som varje dag ser till att samhällets viktigaste funktioner fungerar. För Bjäre Kraft är beredskap en naturlig del av verksamheten året runt, med målet att säkerställa elförsörjningen även när samhället ställs inför påfrestningar.
Läs hela artikeln
30 september 2026Bjäre Kraft har tagit den sista stolpstationen i elnätet ur drift. Det markerar slutet på en epok och är samtidigt ännu ett steg mot ett mer robust och vädersäkert elnät.
Läs hela artikeln
