När elen kom till Bjäre

Tidigare samma år hade Ängelholms stadsfullmäktige beslutat om en utbyggnad av elnätet på landsbygden norr om staden och samtidigt bestämde sig Båstad Andelselektricitetsförening för att bygga ut ledningar för anslutning till nätet från Ängelholm. Tre transformatorstationer byggdes och därefter kunde strömmen släppas på.

El till byarna

Ute på landsbygden fanns också ett intresse för elektrisk ström. De boende insåg dock att det skulle dröja innan nätet skulle nå ut till dem alla, så ute i byarna började de boende gemensamt investera i egna kraftverk eller egna nät för anslutning till mottagningsstationen i Bösketorp.

En av de första elföreningarna var Glimminge utanför Västra Karup. Kring 1917 bestämde sig boende i trakten för att bygga ett litet vattenkraftverk vid Hovgården, stort nog för att försörja hushållen med el för belysning. År 1919 var kraftverket färdigt och strömmen kom till Glimminge och Lillaryd. Elen som vattnet genererade räckte till några timmars belysning under kvällen. Till en början handlade det om en eller två lampor per hushåll, men så småningom blev det möjligt med en ljuspunkt i varje rum.

Som mest fanns sex elföreningar och Båstads Elverk på Bjärehalvön: Föreningarna var Torekov, Rammsjö, Grevie, Grevie socken, Förslöv och Vejby med omnejd. Elpriset bestämdes direkt med leverantören som oftast var Elektriska Aktiebolaget AEG i Ängelholm.

När en by skulle elektrifieras krävdes så många andelsägare på orten att hela utbyggnaden av nätet kunde bekostas. Detta förde med sig att utbyggnaden av elnätet kom att pågå under många år. Först år 1947 fick de sista hushållen på Bjärehalvön el.

Föreningen Bjäre Kraftförvaltning u.p.a

1934 bildade Båstads Elverk och de sex elföreningarna Föreningen Bjäre Kraftförvaltning u.p.a, som blev grunden till det Bjäre Kraft som kom att bildas nästan fyrtio år senare. Den nya föreningen skötte inköp och fördelning av el till medlemmarna. Den ägde och skötte också anläggningar inom föreningens verksamhetsområde.

Efter andra världskriget ökade elanvändningen explosionsartat och i slutet av 1940-talet diskuterades till och med ransonering av elen. För att slippa behövde man vara mycket återhållsam med att godkänna anslutning av nya elmaskiner.

Kärnkraftverk på Bjäre diskuterades

I slutet av 1960-talet gick diskussionerna höga om ett kärnkraftverk i Sydkrafts regi skulle byggas på Bjärehalvön. Tänkt placering var mellan Rammsjö och Dagshög. Styrande i dåvarande Västra Karup kommun var för ett kärnkraftverk, men kringboende protesterade och namnlistor samlades in. Det var till och med ett opinionsmöte i bygdegården. Frågan avgjordes när det bestämdes att Barsebäck var en lämpligare plats.

Bjäre Krafts ekonomisk förening bildas

För att skapa bättre möjligheter för sina medlemmar beslöt föreningarna att slå sig samman och den 1 januari 1972 bildades Bjäre Kraft ekonomisk förening. Vid sammanslagningen utsågs en representant från var och en av de ingående föreningarna. Två månader senare flyttade Bjäre Kraft in i kommunhuset i Västra Karup, som företaget sedan köpte 1975.